Buddhism - levnadsregler
Buddhist feminism is a movement that seeks to improve the religious, legal, and social status of women within Buddhism. It is an aspect of feminist theology which seeks to advance and understand the equality of men and women morally, socially, spiritually, and in leadership from a Buddhist perspective.
Dharma buddhism
Inom buddhismen är det Buddha, mästaren, som är föremål för vördnad och som buddhister vänder sig till i kulten. Buddhismen är mer en filosofi och etisk livsstil än en religion, och handlar till stor del om att försöka följa Buddhas lära om den åttafaldiga vägen. + Läs mer. Mahayana buddhism
Skandha eller khanda betyder "hög, aggregat, samling, gruppering". Inom buddhismen avser det oftast de fem aggregaten som är basen för klängande, de fem faktorerna ingår i uppkomsten av begär och klängande. De beskrivs också som de fem faktorer som utgör en kännande varelses person och förklarar dess personlighet, men detta är en.
Nirvana buddhism
Inom Buddhismen anser man att alla kännande varelser har möjligheten att nå upplysning. Därför är en av livsreglerna att respektera och skydda allt liv och inte döda. Även ens “fiende” är värd respekt och medkänsla: även han/hon har Buddha-natur inom sig! Buddhister tror inte på en skapargud, ej heller är Buddha någon gud. Buddhismen gudar
Inom mahayana är en bodhisattva vilken varelse som helst som avser att nå buddhaskap för att kunna rädda alla medvetna varelser från lidandet. Bodhicitta är termen som används för att beskriva denna motivation att bli en buddha för att rädda alla varelser, och utgör därmed första steget av bodhisattvavägen inom mahayana. Buddhismen
Likheter mellan hinduism och buddhism. Båda religionerna tror på Samsara och Karma. Båda religionerna tror att begär är grundorsaken till allt lidande. Båda betonar medkänsla och fred för alla levande varelser (inget våld mot människor och djur) Båda tror på flera himlar och helveten (lager av himlar och helveten) Båda tror på. Buddhism gud
Det finns därför många beröringspunkter mellan buddhism och den kristna medeltida mystiken. I denna artikel skall vi titta närmare på en teologi inom māhāyāna-buddhismen – trikāya (tre kroppar) – som utformades på talet där det gudomliga beskrivs och förklaras. Theravada buddhism
I antiken talade man om två typer av själar. Dels räknade man med att alla levande varelser hade själar. Men människan hade också en särskild själ, en förnuftig själ, (psyché logiké). René Descartes utvecklade en dualistisk hållning, där han menade att människan dels hade en materiell kropp, dels en andlig själ. 